Transcript · Swedish → English
Discussion on Swedish Identity and Immigration
Ask a follow-up question right there. There are many,
especially on the fringes,
who say Swedes must not become
a minority in their own country.
So how do you view that? If you believe in open Swedishness and
believe
that anyone can become Swedish.
But when they say Swedes must not become a minority, they mean ethnic
Swedes must not become a minority. How, how do you view that?
Well, I don't agree. I mean, or rather, I agree that
Swedes must not become a minority in Sweden.
Uh, but it does not necessarily have an ethnic
aspect, rather, it is specifically about
identity,
uh, values, norms. Uh, it is about,
well, what I touched on a little, social codes.
That is— it is one thing to become Swedish
citizens, and it is one thing to
follow the law and be able to learn the language.
That is a very good start. But it is not enough for someone to
have a Swedish identity. To acquire one, you probably have to
live in
Sweden for quite a long time.
You probably have to meet others with a Swedish identity.
It can be difficult for first-generation immigrants to become Swedish.
I think it is very difficult. I do not have that experience myself,
but I have
met many who say, "I do not know how, I cannot become
Swedish," they say, "but I try to raise my children so
that they become Swedish,
that they get to know other Swedes, that they become, like,
a natural part of
Swedish society."
Mm, but I think if we imagine
the ethnic Swedish man
who's, like, blond-haired, blue-eyed and all that.
If, if we say that we end up in a
situation where Swedish
values and Swedish, where Swedish culture, like,
Swedish traditions are still in the majority,
but people no longer look like that.
They look like me and like, like him and so on.
Would you see that as a problem, or how would you relate to that?
No, I mean, my political goal is a society with as little conflict as possible.
And I don't think skin color or things like that
play any major role in that.
Or rather, it plays no role in it, it's other things that determine it.
So, I mean, you can't,
I don't know when the typical Swedish man was blond,
blue-eyed. I'm not that, that blond myself, for example.
So I don't know if it's just a kind of stereotype, like, that you as a man
relate to. Or
Uh, as I said, we've always had some immigration to
Sweden, and we will continue to have it.
And there are people living here who,
who don't look like
the stereotypical Swedish person, you know.
But
well, that's, yes, that's what we have to deal with
now, you know.
End of transcript · 479 words · machine translated
Original transcript (Swedish)
Ställa en följdfråga där bara. Det finns ju många, speciellt på ytterkanten då, som säger att svenskar får inte bli minoritet i sitt eget land. Liksom hur, hur ser du på det då? Om du tror på den öppna svenskheten och du
tror på att vem som helst kan bli svensk. Men när de säger att svenskar får inte bli minoritet, då menar de ju den etniska svenskheten får inte bli minoritet. Hur, hur ser du på, på det då? Ja men jag håller inte med. Alltså, eller såhär, jag håller med om att
svenskar får inte bli minoritet i Sverige. Eh, men det har inte nödvändigtvis en etnisk aspekt, utan det handlar just om identitet, eh, värderingar, normer. Eh, det handlar om,
ja men det där jag var inne på lite, det här med sociala koder. Att man alltså-- det är en sak att man blir svensk medborgare och det är en sak att man följer lagen och att man kan lära sig språket. Det är en väldigt bra början. Men det räcker ju inte för att man
ska ha en svensk identitet, utan för att man ska få det så måste man nog leva i Sverige ganska länge. Man måste nog träffa andra som har en svensk identitet. Det kan vara svårt för första generations invandrare att bli svensk.
Jag tror att det är väldigt svårt. Jag har själv inte den erfarenheten, men jag har mött många som säger det. Att jag vet inte hur jag, jag kan inte bli svensk, säger de, men jag försöker uppfostra mina barn så att de blir svenska,
att de lär känna andra svenskar, att de blir en liksom, en naturlig del av det svenska samhället så. Mm, men jag tänker om vi liksom föreställer oss den etniska svenska mannen
som är liksom blondhårig, blåögd och liksom så. Om, om vi säger nu att vi hamnar i en situation där de svenska värderingarna och de svenska, liksom där den svenska kulturen, de svenska traditionerna fortfarande är i majoritet,
men att människor inte ser ut så längre. De ser ut som mig och som, som han och liksom så. Ser du då det som ett problem eller hur, hur förhåller du dig till det? Nej alltså mitt mål politiskt är ju ett så konfliktfritt samhälle som möjligt. Och jag tror inte att hudfärg eller sånt
spelar någon större roll i det. Eller det spelar faktiskt ingen roll i det, utan det är andra saker som avgör. Så att jag, såhär, man kan inte, jag vet inte när den typiskt svenske mannen var blond, liksom blåögd. Jag är inte så, så blond själv till exempel.
Så att jag vet inte om det bara är en sån här stereotyp, liksom som man, som man förhåller sig till. Eller eh, som sagt, vi har alltid haft viss invandring till Sverige och det kommer vi fortsätta ha. Och det lever människor här som,
som inte ser ut som den stereotypiske svenska personen liksom. Men det är väl en, ja det är det vi har att förhålla oss till nu liksom.