Debate on Defamation Laws and Child Protection

Jag tycker att det, den dom vi får se i dag visar att

förtalslagstiftningen ger en

full, fullständigt vansinniga resultat.

Vi kan inte acceptera att personer som Jonathan Alvén döms

för brott och tvingas betala skadestånd på hundratusentals

kronor till människor som har våldtagit barn bara på den grund att

han har berättat om att de har gjort det.

Han har ju gjort samhället en tjänst där han har varnat människor, hjälpt föräldrar

att kunna skydda sina egna barn från de här brottslingarna.

Den här personen förtjänar ju att hyllas, han förtjänar samhällets stöd och

borde absolut inte dömas. Jag menar på att förtalslagstiftningen

måste uppenbart

rivas upp och det är ett arbete som vi redan har påbörjat.

Så jag räknar med att under nästa mandatperiod så kommer vi kunna ha en ny

förtalslagstiftning. Men vi måste också benåda den här typen av

människor.

De som redan har utsatts för den här typen av felaktiga domar måste

benådas. Därför att samhället måste visa vilken

sida står vi på.

Vems sida står vi på? Står vi på offrets sida?

Står vi på barnens sida?

Står vi på civilkuragets sida? Eller står vi på de här fruktansvärda

förövarnas

sida? För mig är det helt uppenbart att vi måste

ta ställning och vi måste göra det

fort.

Kritiker menar ju att det här är ett sätt att hänga ut människor, att det här

riskerar att leda till offentliga skampålar och ett pöbelvälde.

Hur ser du på den kritiken?

Jag menar på att det här är någonting som kan hjälpa barn, skydda barn från att bli

utsatta för brott. Det är vad det här handlar om.

Det här är ju personer, alltså människor som begår sexuella

övergrepp mot barn, som

många gånger försöker ta sig in i olika verksamheter.

Fritidsgårdar, förskolor, fotboll, som blir fotbollstränare.

De tar sig dit där barn är och får man inte berätta om det här, då finns det

inget sätt att stoppa det. Hur ska vi kunna skydda barn från de här

människorna om

de hela tiden får gå under radarn? Om de ska tillåtas att fortsätta med det

här

gång på gång på gång utan att man får berätta om det.

Det, det är en lagstiftning som skyddar

barnvåldtäktsmän från att bli

upptäckta. Jag tycker att det är fullständigt

stötande.

Sen är det så att när man berättar om vad de har gjort, då reagerar människor

kraftfullt. Så är det. Och det kan mycket väl uppstå obehag och

problem för de här

personerna. Det ska man inte sticka under stolen med.

Men vem är det som har orsakat den situationen?

Om man våldtar ett barn, då har man skapat den situationen som har

uppstått.

Då får man själv stå det kastet. Det kan inte vara barnen som ska stå,

ska stå det

kastet. Vi har en möjlighet här att skydda barn

från, från att bli våldtagna.

Eh, då menar jag att då måste vi ta den

möjligheten även om det innebär obehag för

pedofiler. Då får de helt enkelt stå det kastet.

Det är de som får stå det kastet, inte barnen.